AAA var drygt 30 och hade allt han hade önskat sig som tonåring.
En stor takvåning med utsikt över Central park, New york. En, nej två, feta bilar parkerade bakom tjocka dörrar. En 60-tums TV med TV-spel kopplade till; och tid att spela. Så mycket braj han behövde från egen odling. Slutligen de två bästa kompisarna i närheten - en i lägenheten och en på markplan.
Det var bara ett fel.
Både BBB och CCC var döda.
##
Till kompisarnas försvar var de inte ensamma om att vara döda. I stort sett hela Manhattan var död.
De som inte var döda var AAA. Inte turisterna. Inte personalen på Big Zacks burgers. Säkerhetspersonalen var inte död; de var inte smarta då det var de som inte kom in på polisskolan och som dessutom misslyckades på väktartesterna; men döda var de inte.
Om AAA tyckte det var jobbigt att kompisarna var döda var det ännu jobbigare att veta att det han som hade dödat dem.
##
Nu var de tekniskt sätt inte döda. De var levande döda.
Precis som alla andra på Manhattan - eller Zafari Land som det hette (avstavat) nu efter att en rysk entreprenör hade köpt Manhattan för ett pris motsvarande XXXpärlor och sett till att alla zombier där inte slapp ut till resten av mänskligheten. Nu var det USAs största uppehållsområde för zombier tillika nöjespark för smårika.
Eller som i AAAs, BBBs och CCCs fall uppehållsområde för misslyckade svensexefirande.
BBB skulle gifta sig och på fyllan hade AAA och CCC spånat idéer för svensexa. Efter 4 timmar och en halv back öl hade Zafari Land blivit vinnare. Det är inte helt billigt men en svensexa har man bara en gång. BBB hade jagat och CCC gillade att fotografera. Det kunde bli både trofé, minnesbild och ett bra tal på bröllopet. En bil, vapen och 3 zombie-troféer beställdes online.
BBBs blivande fru gillade inte zombier så hon skulle inte få reda på något och brudgummen skall av tradition inte veta vad som händer.
3 veckor senare, i bilen till Zafari Land, fick BBB reda på var de skulle. Först var han skeptisk, d.v.s. rädd för att få skit från sin fru när hon så småningom skulle få reda på vad de gjort, men eftersom milen gick och ölen dracks blev det en bättre och bättre idé. De hann läsa broschyrer, träna på att skryta om sina skott, prata vad de skulle göra om de blev omringade av zombier, bestämma sig för att äta på Big Zacks burgers och få en bot för osedligt beteende när de var tvungna och stanna och tömma sina blåsor vid vägen.
De stannade vid ett motell när det var något timme kvar till målet och övernattade. Nu fick även AAA, som kört, dricka öl. Sedan sov de ruset av sig - för man får inte vara onykter i Zombie-land.
Inskrivningen till Zafari Land var långsam på samma sätt som att hyra en bil eller ett hotellrum. Dock hade de den goda smaken att ordna med turnumer så gästerna slapp stå i någon sorts halvdan kö. Medan de satt och väntade i stolar på café, i stora kulpåsar eller öronlappsfåtöljer. Där kunde de fördriva tiden med att titta på filmer och bilder längs väggarna.
På en vägg var bilder på snygga action shots. På varje kamera satt nämligen två kameror. En som filmade hela tiden geväret var osäkrat. Dessa bilder kunde man köpa som ett bevis och minne av äventyret man var med om. Sedan fanns det som tog en serie bilder när ett skott avfyrades. Den senare var ett tele och det var dessa bilderna som var troféerna att ta med hem; att rama in och sätta upp i sin man cave.
På en annan vägg satt bilder av kändisar. Som var zombiesar alltså. De var alla orange på huvud och överkropp så man kände igen dem. De fick man inte skjuta, bara fotografera.
Så småningom blev det de tre vännernas tur.
kändistävling säkringskameran är också en garnati/försäkring betala trofe innan eller efter försäkring på bil. trofe-försäkring spana kändis-försäkring buss buss med försäkring finare bil - crown victoria